Ser du en potentiell zombie i ditt hem – ett litiumjonbatteri eller ett litiumbatteri som ligger på fel ställe eller blir fel behandlat? Ett batteri som gömmer sig i din låda, fallit på golvet eller ligger nedgrävt i blandat avfall är en säkerhetsrisk som man bör ta på allvar. Ett kasserat litiumjonbatteri eller litiumbatteri kan vakna till liv igen när det skadas som ett ”zombiebatteri”, och till och med explodera och fatta eld.
För att undvika risken för zombiebatterier och för att skydda miljön rekommenderar vi att du tar bort alla batterier ur en apparat genast när den slutar fungera eller inte längre behövs. Lämna omedelbart alla batterier förpackade i en plastpåse eller med polerna skyddade till butikernas insamlingsbehållare för batterier eller annan insamlingsplats.
Det finns också troligtvis flera batterier även i ditt hem som kan förvandlas till zombier. Användningen av litiumjonbatterier är nu mycket vanlig i den typ av hemelektronik som är populär bland finländarna, till exempel i mobiltelefoner, bärbara datorer, elverktyg, och alltmer också i olika mobilitetsanordningar såsom elcyklar och elsparkcyklar. Litiumbatterier å sin sida ger långvarig ström även under extrema förhållanden och är därför populära i till exempel brandlarm, bilnycklar, leksaker och reservkraftkällor.
Batterier som tagits ur bruk innehåller vanligtvis en del elektrisk laddning. Om de förvaras försumligt kan de till följd av kortslutning bli så pass heta att det leder till en brand.
Det är lätt att förhindra brandrisken genom att tejpa batteripolerna så att de döljs, genast då batterierna tas ur apparaten. Ett läckande eller på annat sätt skadat batteri bör placeras i en separat plastpåse.
Du kan enkelt returnera små ackumulatorer och batterier till alla butiker som säljer dem. Om insamlingsbehållaren inte syns till, kan du be butikspersonalen om hjälp.
Butikerna samlar emellertid inte in stora litiumjonbatterier som används i elektriska mobilitetsanordningar som elcyklar, elmopeder, elskotrar och ståhjulingar. Insamlingsplatser för dessa hittar du på söktjänsten kierratys.info.Välj ”bärbara ackumulatorer och batterier” på webbplatsen och ange din ort, så ser du den närmaste insamlingsplatsen i området.
Genom att slänga batterierna i soptunnan kan du undvika själva zombieangreppet, men attacken kan träffa nästa person, till exempel en person som arbetar med avfallshantering. Tillsammans säkerställer vi en säker återvinningskedja av batterier för alla som arbetar med dem genom att föra batterierna med polerna skyddade till rätt insamlingsplats.
Följande kännetecken avslöjar ett batteri som lätt kan vakna till liv igen och skapa farosituationer. Ta batteriet omedelbart ur bruk och kontakta importören eller returnera det utan dröjsmål till en insamlingsplats om du ser dessa tecken på fara:
A. Om batteriet fortfarande var i bruk när tecknen på fara uppstod, kontakta apparatens importör för att få ytterligare anvisningar.
B. Om batteriet redan har tagits ur bruk eller importören uppmanar dig att returnera det till en insamlingsplats, gör så här:
Instruktioner för våra insamlingsställen finns i materialbanken under ”Muut”.
1. Om möjligt, dra laddarens elkabel ur eluttaget innan du släcker elden.
2. Släck elden med mycket vatten eftersom vatten kyler batteriet. Den sekundära släckningsmetoden är med pulversläckare. Batteriet kan också täckas med en kvävande släckningsfilt. Användningen av en pulversläckare eller en kvävande släckningsfilt släcker elden tillfälligt, men de kyler inte batteriet eller förhindrar spridning av brandfarliga gaser.
Titta på Tukes släckningsvideo för litiumjonbatterier, där släckningen av en litiumjonbatteribrand testas med olika batterisläckare.
3. Om möjligt, flytta batteriet eller apparaten till en säker plats, till exempel en metallbehållare fylld med vatten, eftersom de kan antändas igen efter att elden släckts. Använd grytlappar eller linda batteriet eller apparaten i en släckningsfilt för att flytta dem.
Batteriernas råvaror som återlämnas till insamlingsplatser möjliggör glada nya batterier. För närvarande samlar man in över en och en halv miljon kilo batterier i Finland årligen.
0–90 procent av allt det material som batterierna innehåller återvinns för användning i andra produkter. Till exempel finns det endast lite av kobolt, som är viktig för litiumjonbatterier i mobiltelefoner, i Europas jordmån, så den bryts huvudsakligen i Kongo-regionen under primitiva förhållanden. Kobolten i batterierna återvinns och tas till återanvändning i Finland på Akkuser Oy:s återvinningsanläggning genom en krossningsprocess i två faser som möjliggör säker hantering av brand- och explosionskänsliga batterier.
Ur de batterier som samlades in under 2020 kunde cirka 315 000 kilo järn, 260 000 kilo zink, 19 000 kilo nickel, 9 000 kilo kobolt och 5 000 kilo koppar återvinnas. Av denna mängd räcker återvunnen kobolt till över tusen elbilar eller mer än 500 000 nya mobiltelefonbatterier. Förutom icke-förnybara naturtillgångar sparar återvinning också energi. Till exempel användning av återvunnen nickel sparar upp till 75 procent energi jämfört med användning av jungfruligt material. Läs mer om batteriernas återvinningsprocesser och hur man använder återvunnet material här.
Batterier och framförallt apparater som innehåller batterier kan ofta också repareras och återanvändas. Till exempel köps och repareras använda mobiltelefoner i Finland av Back Market och Swappie. Man kan donera alla typer av el- och elektronikapparater med batterier till återvinningscentralerna.
Varför kan just litiumjonbatterier eller litiumbatterier förvandlas till zombiebatterier?
Litiumjonbatterier kan packas med energi i ett mindre utrymme än andra batterier, och om denna energi släpps ut okontrollerat kan följden vara till och med en brand. Litiumjonbatteriernas brandfara ökar genom att elektrolyten, dvs. det elledande ämnet, som används i dem är en brandfarlig vätska.
Antti Pitkämäki, senior expert på Gaia Consulting Oy, förklarar detta fenomen närmare i sitt blogginlägg.
"Litiumioniakun paloriski perustuu ilmiöön, jota kutsutaan lämpökarkaamiseksi. Lämpökarkaamisella tarkoitetaan tilannetta, jossa akku esimerkiksi oikosulusta johtuen tuottaa enemmän lämpöä kuin mitä se pystyy vapauttamaan. Reaktion edetessä ja lämpötilan kohotessa akun sisäisiä rakenteita alkaa hajoamaan, mikä johtaa sisäiseen oikosulkuun ja voimistaa lämpökarkaamista entisestään. Samalla akku tuottaa kaasuja, joista osa on palavia. Lopulta useisiin satoihin asteisiin kohonnut lämpötila aiheuttaa kaasujen ja akun syttymisen. Palotilanteessa akusta vapautuu esimerkiksi erittäin myrkyllistä vetykloridikaasua.”
Antti Pitkämäki, senior expert på Gaia Consulting Oy, förklarar detta fenomen närmare i sitt blogginlägg (på finska): ”Brandrisken för ett litiumjonbatteri grundar sig på ett fenomen som kallas termisk rusning. Termisk rusning avser en situation där ett batteri till exempel på grund av kortslutning producerar mer värme än det kan släppa ut. När reaktionen fortskrider och temperaturen stiger börjar de inre strukturerna i batteriet sönderfalla, vilket leder till en intern kortslutning som ytterligare intensifierar den termiska rusningen. Samtidigt producerar batteriet gaser, varav några är brandfarliga. Till sist leder temperaturhöjningen på flera hundra grader till att gaserna och batteriet antänds. Vid brand avger batteriet till exempel den mycket giftiga vätekloridgasen.”
Även använda litiumbatterier har ofta en laddning kvar. Om de stöter emot varandra eller annan metall i botten av en låda eller i insamlingsbehållaren kan följden vara kortslutning och brand. Brandrisken är lätt att minska genom att tejpa över batteriets poler genast då man tar det ur apparaten. På så sätt förhindrar tejpen otrevliga överraskningar inte bara i insamlingsbehållaren utan också hemma. Läs mer om säker hantering och återvinning av batterier.
Litiumbaserad strömförsörjning förekommer inte bara som vanliga finger- och knappcellsbatterier, utan också som ackumulatorer i många olika storlekar. Ett litiumjonbatteri väger lite, men har hög energitäthet och kan laddas. Ett litiumbatteri å sin sida är ett engångsbatteri som dock har en lång livslängd. De känns bäst igen på texten Li, Litium eller Li-ion på sidan av batteriet.
”Termisk rusning som uppstår av sig själv uppskattas vara lika vanlig som att bli offer för ett blixtnedslag. Klart vanligare än detta är termisk rusning som till exempel av felaktig hantering av ett batteri.” säger Antti Pitkämäki, senior expert på Gaia Consulting Oy, i sitt blogginlägg (på finska) som handlar om litiumjonbatteriers och batteriers säkerhet.
Termisk rusning kan orsakas eller risken ökas bland annat av att batteriet stöter emot något eller skadas på annat sätt, kortslutning, felaktig användning eller förvaring av batteriet eller till och med av att batteriet åldras med tiden. Därför kan till och med ett batteri som tagits ur bruk och blivit bortglömt i botten av en låda förvandlas till ett zombiebatteri om det testas efter en lång tid genom att ladda det igen.
Det är säkrast att omedelbart föra ett batteri som tagits ur bruk till en återvinningsplats. Bärbara litiumjonbatterier och litiumbatterier kan återvinnas avgiftsfritt i de flesta butiker som säljer dem. Den närmaste mottagningsplatsen för stora litiumjonbatterier, till exempel de som används i elcyklar, hittas på www.kierratys.info.
Ja, alla batterier och små ackumulatorer kan returneras avgiftsfritt till alla butiker och kiosker som säljer dem utan att vara tvungen att köpa någon ny produkt. Lämna med andra ord in dem där du köpte dem. Om insamlingsbehållaren inte syns till, kan du be butikspersonalen om hjälp.
Stora litiumjonbatterier, såsom batterier till elcyklar, ståhjulingar, mopeder, fyrhjulingar och åkgräsklippare, kan returneras till de regionala insamlingsplatserna. Närmaste regionala insamlingsplats hittar du på: kierratys.info.
Det finns nästan lika många typer av batteripoler som det finns batterier. De vanligaste batteritypernas, dvs. stavbatteriernas, poler är placerade i båda ändarna och ska båda tejpas. Hela ytan på knappbatteriet är å andra sidan praktiskt taget en pol, och därför måste hela knapparna lindas i tejp.
Det är tillräckligt för att en kortslutning ska uppstå att endast en del av polen kommer i kontakt med metall. Till exempel är 9V-batterier som används i brandlarm en av de mest kritiska batterimodellerna eftersom deras poler ligger bredvid varandra i ena ändan av batteriet, vilket gör möjligheten till kortslutning större. Litiumbatteriers poler liknar ofta metalltänder.
Du kan lämna in apparaten inklusive batteriet till insamlingen för el- och elektronikavfall (SER), mer information finns på: www.serkierratys.fi/sv/startsidan. Batteriet tas ur apparaten på SER:s förbehandlingsanläggning, och därifrån fortsätter den sin resa för behandlingen av batterierna. Om du oroar dig över datasäkerheten i apparater som innehåller minneskapacitet, kan du försäkra dig om en säker återvinning genom att returnera apparaterna i låsta eller förseglade data-EE behållare eller genom att använda den datasäkra tjänsten SEIFFI.
I en soptunna utsätts batterier för stötar och kan komma i kontakt med andra metallföremål, vilket orsakar risk för kortslutning. Även om soppåsen har kommit ombord på en sopbil utan att få stötar, kläms eller deformeras den ofta senast där och risken ökar för att batterierna ska skadas och termisk rusning uppstå. Bränder orsakade av zombiebatterier kan växa sig stora eftersom de är svåra att släcka, och detta sätter också alla som arbetar inom avfallshanteringen i fara.
Sedan början av 2020 har Finlands räddningsmyndigheter registrerat 20 bränder orsakade av zombiebatterier, dvs. batterier som blivit felaktigt hanterade. Registret saknar dock otaliga nära ögat-situationer där man inte behövde räddningsverket.
Man befarar att antalet incidenter kommer att öka utan en snabb reaktion, eftersom antalet litiumjonbatterier beräknas öka 14 gånger före 2030. Till exempel i Storbritannien hade bränder orsakade av zombiebatterier under avfallshanteringsfasen ökat med 25 procent under året.
Bränder som orsakas av zombiebatterier kan få till stånd en mängd olika person-, egendoms- och miljöskador, som kan växa sig stora bland annat av följande skäl:
Branschens expertorganisationer driver tillsammans kampanjen zombiakku.fi för säker återvinning av batterier.
Bakgrundsaktörerna till kampanjen är producentsammanslutningen Recser Oy (Paristokierrätys), SER-tuottajayhteisö ry, ERP Finland ry, Elker Oy (som representerar producentsammanslutningarna SELT rf och produktionskooperativet ICT) och Cirkulärkraft Finland rf, Miljöindustrin och -tjänster YTP rf, Suomen Romukauppiaiden liitto ry, Finsk Handel rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och Finanssiala ry.
Kampanjen finansieras av STEK ry, ett center för främjande av elteknik och energieffektivitet. Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) och Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) är också samarbetspartner i kampanjen.
Ladda ner materialet för zombiebatteri-kampanjen här (på finska).
Kontakta oss:
info(a)zombiakku.fi eller se Batteriåtervinningens ”Paristokierrätys” kontaktuppgifter.
Copyright © 2023 zombiakku.fi